Redan som litet barn var jag mottaglig, inkännande och känslig. Jag kände mycket hela tiden både emotionellt och fysiskt. Det var både jobbigt och fantastiskt. Kanske mest jobbigt som barn när jag heller inte förstod det här livet och hur det fungerade. Det har tagit mig många många år att förstå vem jag är och hur jag fungerar. Jag lever med ångest till och från, jag har fortfarande svårt att reglera mina känslor och jag kämpar i stort sett varje dag med att få ihop struktur, vardag, barn, jobb, stress med mera.

Jag är född i vackra Delsbo, Hälsingland, och där bor jag tillsammans med mina barn idag, även om jag bott flera år i Jönköping och Stockholm. Min väg har varit krokig  och den är fortfarande inte rak på något vis men något mer utsträckt.

Jag har alltid varit en sökare och letat svar på de stora frågorna i livet. Jag har alltid haft en önskan om att hjälpa andra att hitta sitt inre ljus och jag har letat efter mitt inre ljus på många ställen men letade oftast utanför mig själv och där fann jag inga svar. Jag har alltid varit intresserad av det andliga och som ung jobbade jag en sommar på kursgården Ängsbacka på deras NO MIND festival. Där fick jag uppleva många nya saker och mycket som var väldigt skrämmande och nytt för mig.

Sedan gick det ganska många år och jag fick mitt första barn som verkligen drog igång min andliga och personliga utveckling. Sedan levde jag småbarnslivet och det var tufft för mig.

2016 gick jag gick en kurs i Reiki och det drog igång mycket i mig och sedan har det verkligen rullat med olika kurser (om cakrasystemet, mindfulness, healing, massage, kristaller med mera). Det var då som jag började hitta MIN väg på riktigt.

Som barn och ungdom var jag som sagt känslig, mottaglig, tog in alla andras mående och känslor. Jag minns när jag bodde i Stockholm några år då räckte det med att jag satte mig på tunnelbanan, där var det alltid mycket folk, då kunde jag bli helt dränerad av andras energier. Till slut blev det så att jag undvek människor och situationer och jag valde att lämna Stockholm för stressen höll på att äta upp mig. Idag bor jag på landsbygden igen och det är skönt samtidigt har jag vid det här laget lärt mig mycket om hur jag ska hantera energier och hur jag lätt stänger av när jag inte vill ta in andras. 

​

Jag vill hjälpa andra människor att komma i kontakt med sitt ljus, sin inre livskraft, med sin läkningsförmåga som vi alla har. Att vi ska få bli mer fria och medvetna och i sin tur göra bättre val för oss själva. Många av oss har varit med om mycket svåra saker i livet och min uppgift är att hjälpa dig att hitta tillbaka till ditt inre ljus och kraft. Till det som är du men som du kanske tappat kontakten med. Jag brukar likna det vid att vi har blivit fyllda med så mycket att lagret i oss själva är överfullt och då kan det behövas renas, rensas och ibland bearbetas.

Min resa pågår ständigt och ibland blir jag trött och ledsen och önskar att jag vore en helt "vanlig och enkel" människa men så minns jag varför jag är här på jorden och varför jag är så som jag är. Vi har våra utmaningar men tillsammans kan vi göra det lättare och ljusare. Vad vore livet utan utveckling, förändring och tro och hopp om en ljusare värld!

​

Kram Elin

​