Just nu så talar min kropp till mig väldigt ofta och väldigt mycket. Ja, jag försöker att lyssna men jag vet inte vad allt betyder. Men jag tänker att det är inte det viktigaste utan mer ATT jag lyssnar. Jag kan uppfatta temperaturskillnader, pirrande, vibrerande, ont, värk, dunk, behaglig känsla, flöde, olika känslor och vart i kroppen de befinner sig, yrsel... det är en salig blandning och jag förstår att den vill säga mig något. Härom dagen behövde jag gå hem tidigare från jobbet för att jag kände mig så "hjärntrött". Jag har haft mycket ett tag eller ja mest hela tiden plus att jag inte lyssnar helt och fullt ut vad min själ säger. Jag vet vad den säger men jag GÖR inte som den vill, ÄN.
Jag antar att den kommer pocka på tills jag lyssnar fullt ut, kroppen kommer att ge mig symtom på olika vis tills jag lyssnar. Varför kämpa emot egentligen? Ja det kan "man" ju tycka men för mig är det steg jag ska ta hela tiden, typ ett steg i taget verkar det som. Det går inte fort alla gånger men då och då går det istället med väldigt fart. Jag vet ju vad jag vill, jag vet vad mitt syfte på jorden är och jag måste följa det. Men sen kommer det in en del rädslor, jordiska ting som pengar m.m.
Jag funderar också en del på varför vi har skapat våra liv, vårt samhälle på detta sett som vi har. Det går inte att följa sitt flöde eller sin energi när vi hela tiden har massa måsten, tider att passa och när vi är mer borta och jobbar än hemma eller gör det vi verkligen vill göra. Jag har aldrig förstått det och kommer aldrig att göra det heller. Men jag dras med i detta mer än jag vill och då mår jag dåligt. Jag vill vara fri, jag vill leva som jag vill och jag vill leva i mitt flöde varje dag, varje sekund. Jag älskar livet. Jag tycker att det är spännande, jag är nyfiken på vad livet kommer att erbjuda och jag vill utvecklas till allt som jag kan. Tack för nu!
Kram Elin
Comments